Safari!

Den senaste veckan har spenderats i tält och med alla möjliga vilda djur på savannen. Det har varit helt fantastiskt att få vara så nära naturen och djuren.
Vi började med att åka in i Tarangire National Park som ligger i nordöstra Tanzania, ca 118 km sydväst om Arusha och har en yta på 2850 km2. Vi åkte i en förlängd Toyota land cruiser och med oss var en guide vid namn Judah som inte var rädd för att gasa på på de Tanzanianska vägarna, samt kocken Nelson.I Tarangire växte stora, fantastiska baobabträd och de första djuren vi såg var zebror, impalor och elefanter. Strax följde giraffer, vårtsvin, babianer, strutsar, schakaler och dik-diks och många, många fler djurarter i av olika sorter och storlekar. I slutet av första dagen, på väg hem för att slå upp tälten och äta mat, åkte vi förbi en mäktig lejoninna som låg och vilade i solnedgången, precis bredvid vägkanten. Vi var högst fem meter ifrån henne och hon såg oss rakt i ögonen! Under första natten blev vi varse att det inte är några större konstigheter om du hör elefanter mullra i närheten,  hyenor skratta, eller om ett vårtsvin springer in i sidan av ditt tält. Frukosten, dagen efter, åts i sällskap av en stor babianfamilj och sedan åkte vi mot nästa park som hette Serengeti och är Tanzanias näst störta nationalpark. På masaispråk betyder Serengeti "ändlös platå". På vägen stannade vi till vid en by där vi fick dricka bananöl, äta röd banan, titta på risodlingar och besöka en skolklass med barn mellan 5-13 år. De sjöng typ Broder Jakob för oss och vi gjorde high fives i en mindre evighet. Det är extremt svårt att inte bli stormförtjust i människorna här. Vi har inte hört,  sett eller träffat någon som har mött någon som inte är vänligheten själv. Alla hälsar glatt och småsnackar lite när vi går förbi. Innan ankomst till Serengeti hann vi även besöka en masaiby. Det hela kändes väldigt turistigt och inte helt okej, samtidigt fick vi möjlighet att gå in i ett riktigt masaihem och se hur de bor samt ställa frågor. En del svar kanske kunde tas med en nypa salt. Som att en man innan han får gifta sig, först och främst måste döda ett lejon med endast ett spjut. Fem minuter in i Serengeti fick Hannes syn på en lejoninna med två ungar. Judah tvärbromsade och backade tillbaka, de låg kvar. Ungarna lekte och brydde sig inte alls om oss och vår bil. En halvtimme senare såg vi en gepard vid vägkanten och två cervalkatter. "Det här kommer bli bra!" tänkte vi. Det blev helt overkligt bra! Vi kom till Serengeti i slutet av lilla regnperioden. Det betyder att de torra östra och södra delarna av Serengeti äntligen fått ordentligt med regn. Åt alla håll såg vi oändliga grässlätter med små spridda dungar av träd. Under torkan vandrar många arter norrut mot Viktoriasjön där det alltid finns gröna marker. Nu kom vi mitt in i den "stora migrationen". Det betyder att miljoner(!) gnuer, zebror, bufflar och antiloper vandrar söderut för att äta upp sig igen. I deras spår följer lejon, leoparder, geparder och hyenor. Vi såg hjorder av gnuer som sträckte sig över hela horisonten och vägen spärrades av bufflar och zebror.


Vi spenderade 3 dagar i Serengeti. Bland annat hamnade vi mitt i en elefanthjord på cirka 100 elefanter, som lagt beslag på en stor ler- och vattenpöl. Elefanter älskar att bada, en av de mindre satt i en grundare del och svängde med snabeln och kastade lera omkring som besatt, helt överlycklig!  En annan kliade sig i snabeln genom att trycka ihop den som ett dragspel mot marken. Några elefanter stökade mest runt och bråkade med varandra och en jagade bort en flodhäst som smygit sig in i vattnet bland elefanterna. En elefant följde efter en annan genom att hålla i dess svans med snabeln, precis som i djungelboken. Judah visade sig vara fantastiskt duktig på att spåra upp djur, han hade helt klart falksyn. Vi sov gott i tälten och somnade till ljuden av betande elefanter och skrattande hyenor som undersökte även det här lägret. På vägen hem en dag efter att ha sett två olika lejonflockar såg vi en bil som kört fast. I den fanns en lätt panikslagen guide och tre turister. De hade suttit fast 1,5h i leran. Två bilar hade passerat och försökt utan att lyckas. Det låg en tjock avsliten vajer i leran. Här kom Judah verkligen till sin rätt. Han lugnade guiden och kopplade en ny vajer till deras bil. Sedan följde en lång kamp mot leran, deras bil sjönk djupare och började luta oroväckande mycket. Men plötsligt släppte det och vi fick upp dem. Judah visste vad han gjorde. Därefter blev det glada miner och telefonnummer byttes.

Efter de väldiga vidderna i Serengeti åkte vi mot Ngorongoro-kratern som skapades för över 3 miljoner år sedan då vulkanen imploderade. Den är numera fylld med vilda djur, som är avskurna från resten av savannen. Kanten på kratern ligger på 2300 meters höjd. Där tältade vi vid ety enormt fikonträd med en vidunderlig utsikt över vidderna nere i kratern. När vi slog upp tälten betade zebror precis bredvid och när vi en stund senare satt med varsinn gin & tonic och åt nypoppade popcorn som Nelson gjort, gick en väldigt mäktig elefant förbi oss. Gigantiska betar! 

Vi spenderade nästa dag nere i kratern och lyckades se den sista som fattades i "The big five", nämligen noshörningen. Vi såg fyra stycken av de 31 som lever i Ngorongoro-kratern. The big five ska tydligen vara lejon,  noshörning, elefant,  buffel och leopard. Vilken resa! Vi var helt slut och Hannes sov hela vägen tillbaka till Arusha. På vägen stannade vi till vid ett museum om homonoidernas utveckling. Det var här vi människor blev människor. I berglagren har de hittat Homo Habilis, Homo Erectus och Homo Sapiens. 

När vi kom ut frågade Judah om vi trodde på det vi sett på museet?

 "Ja... "

Vi frågade Judah vad han trodde om saken. "Jag är kristen så jag tror på bibeln". Enkelt. 

Judah och Nelson släppte av oss vid hotellet i Arusha, där ci hade påbörjat safarin för en vecka sedan. Vi packade inte ens upp eller om våra väskor. Nästa dag bar det av till Zanzibar! Bilder för safarin kommer så fort vi når en dator! Kramar!! 

Den första lejoninnan vi fick se.

Hannes och Elisabeth tjönade tio dollar var på att betta att vi skulle få se The big five. (Simon och Malle blev dock tvingade att sätta emot, kan tilläggas)

Judah tar sig an uppgiften att dra upp den fastkörda bilen.

Tänk er nypoppade popcorn och g&t på 2300 meters höjd med sällskap av elefanter och zebror. Då blir du så här glad! 

Rn glad elefanthjord som ger gärnet i en nyupptäckt lerpöl.

Ngorongoro med kraterkanten i bakgrunden.

Judah ryck-drar upp bilen i sista sekunden (kändes det som).

Vi baf lejonet att gå upp på en klippa och posera. "Har du sett Lejonkungen? Typ så, tack." 

Elisabeth,  Simon, Malle, Judah, Nelson och Hannes tillbaka i Arusha efter att ha spenderat en vecka tillsammans. 

Zebror som betar bredvid tältplatsen vid Ngorongoro.