Zanzibar!

I lördags körde en glad Judah in med sin stora bil på l'Oasis grusplan och hämtade oss för avfärd till flygplatsen Kilimanjaro.  Därifrån flög vi till paradisön Zanzibar. Turkost vatten, kritvit sand och goda drinkar. Vi äter fisk och skaldjur, läser böcker och badar. That's it, liksom! Helt underbart. Tidvattnet här skiljer flera hundra meter mellan ebb och flod. Så på morgonen badas det och sedan läser vi böcker och spelar kort tills vattnet kommer tillbaka på eftermiddagen.  Det går att ta sig ut till vattnet när det är ebb, men då behövs skor på fötterna.  Kalkstenar sticker upp och är vassa och ojämna. I hålrum gömmer sig sjöborrar som ser vackra men supervassa ut. Inte något vi vill känna på precis. På förra stället fanns pool. Det är det första stället som jag någonsin bott på som har haft pool. Skönt att kunna svalka sig när hettan blir intensiv och vattnet är långt ut.  De övriga gästerna var riktigt underhållande. Bland annat superstora ryssen Igor  med sin jättelilla fru som bara pratade bäbisspråk. De åt endast frukt och hummer. Ett belgiskt par där Elisabeth gjorde en fantastisk analys av mannens utseende; en klockren blandning av Ghandi och professor Kalkyl från Tintin. Frun, som var mycket bestämd, rekommenderade oss att åka till Sydafrika och gå på vinprovningar.  "Jag blev SÅ full! Och sedan sjöng jag".

En dag åkte Hannes, Elisabeth, Simon och jag ut med en hemmabyggd segelbåt. Med  oss hade vi endast snorklar. Styrman var tyst och eftertänksam, tur det för kaptenen Muu pratade i ett och hoppade runt på båten utan att kunna sitta still. Eventuellt kan han ha varit en smula pårökt. Segelbåten bestod av ett urgröpt mangoträd med ytterligare två träbitar som flytpontoner. En trimaran som seglade förvånansvärt bra, trots att den endast hade ett segel, vilket var ett råsegel. Det gjorde att den inte kunde slå utan måste jippa i vändningarna. På vägen tillbaka seglade vi på en boj och tappade rodret. Hakuna matata, kapten dök i, hittade delarna och vi kunde segla vidare hem. Ett under att han lyckades hitta den minimala bruna träbiten och särskilt i hans tillstånd.

Nu har vi åkt vidare till en by på nordöstra sidan av zanzibar. Har gör vi samma sak som på förra stället; badar, läser böcker, äter och dricker någon drink.
Hakuna Matata!

Malle fotbild 29 november 2015.

Jag backade långsamt undan och undvek att titta dem direkt i ögonen.

Jodå,  det ordnade sig 

Hannes vid sitt rätta element.

Det är exakt så jobbigt som det ser ut som. 

FotÖlJ

Ett rum på Zanzibar. 

Dagens bekymmer: "Vad ska vi äta till middag?"

Malle fotbild 8:e november 2015.